Söndagen den 28 januari åkte jag Marcialonga igen efter 3 års paus, på grund av corona, förkylning samt spricka och fingrar ur led som har gjort att jag inte åkt. Jag startade i grupp 2 med start klockan 08:10, eliten startade kl. 08.00 och dameliten kl. 08.05.
Jag kom långt fram i min startfålla. Var där cirka 06:50 och fållorna öppnade 07.00. I Marcialonga startar inte klockan förrän man passerar startlinjen om man inte hör till någon i de lägre grupperna. Jag gick till bilen och väntade och värmde upp cirka 5 minuter med stavlöpning. I min fålla fanns det en vänster och höger korridor och när de öppnade höger korridoren så rev de i min vänster fålla sönder plasttejpen så att vi också kunde springa ut på startgärdet. Jag var dum nog inte ha stavremmarna i händerna, så jag måste öppna dem och då kom det skidåkare från alla håll och kanter. Till på köpet hade jag passerat startlinjen så min tid hade börjat. Annars gick den första backen bra (kommer en brant efter cirka 2 min åkning). Här kunde jag nog ha kunnat stakat på lite hårdare. Jag kände att jag gick på ganska bra på vägen upp till Canazei, men jag lyckades med konststycket att köra omkull 2 gånger. Ena gången så vrickade jag nog tummen. Då gick det lite hårdare. Det var väldigt isigt i spåret och löst i emellanåt, men mycket is överlag. Vid Canazei låg jag 409:e plats. På vägen ner från Canazei mot Moena tryckte jag på och hängde med bra, men på vägen ner skulle jag byta vätskebälte fick jag inte på det nya och slängde det och tyvärr försvann det vid det ögonblicket. Då stod jag stilla i cirka 30 sekunder och många passerade mig. Men jag körde sen på bra och passerade en del åkare på väg ner till Moena efter halva loppet, men jag var omkull ytterligare en gång precis innan man åker in i det berömda tältet. Det var rejält isigt. Från Moena och ner till Molina kändes det som jag höll min plats ganska bra. Från Molina vänder banan och det går lite uppför från att det är cirka 6 km kvar. Det går lätt uppför i cirka 3,5 km innan den berömda Cascatan startar med sin branta sista del. Under de 3,5 km passerade jag många åkare, och i sista backen tog jag också en del placeringar. Jag stannade och satte på klister vid Tokos station innan. Jag gick i mål som 321:a man (324 enligt Ski Classics) och 361:a totalt. Väder: -4 i starten, plusgrader i slutet. Mycket isiga spår, ej så vått. Kläder: armbågsskydd och knäskydd, kortärmat underställ, tunna handskar och pannband (Marcialonga). Skidor: Madshaus DP Struktur: L2 Skidorna gick ok, näst intill bra. Medelpuls 172 (maxpuls 188) Min maxpuls är 200. Att tänka på till nästa gång: Öppna lite hårdare och hårdare fart. Går bra med ett vätskebälte, testa byta innan loppet. (Marcialonga går dock bra att åka med bara ett vätskebälte). Mycket bra langning på slutet. Sätt inte på fäste i sista backen om jag känner mig så pigg som jag gjorde, trots att jag tog några placeringar. Om det är så här isigt åk med skating-pjäxor och skating-skidor för bättre fäste. On January 28th, I did the race Marcialonga again after a 3-year break, due to corona, a cold and sprained and dislocated fingers that have kept me away from doing the race. I started in group 2 at 08:10, the elite men started at 08.00 and the elite women at 08.05. I came far ahead in my gate. I was there about 6.50 and the gates opened at 7.00. In Marcialonga, the time doesn't start until you cross the starting line if you don't start in the elite or first group. I went to the car and waited and warmed up for about 5 minutes running with poles. In my grind there was a left and right corridor and when they opened the right corridor, the some skiers on the left side where I stood tore up the plastic tape so that we also could run out to the start. I was stupid enough not to have the pole straps around my hands when I came out on the starting area, so I had to open them and then skiers passed med from all directions. In addition, I had crossed the starting line so my time had started. Otherwise, the first hill went well (a steeper hill comes after about 2 minutes). Here I probably could have pushed a little harder. I felt like I was doing pretty well on the way up to Canazei, but I managed to crash two times, probably jammed my thumb in one of the crashes, where the speed was quite high. It was very icy in the track and sometimes loose, but a lot of ice overall. At Canazei I was 409th. On the way down from Canazei towards Moena I pushed on and hung on well, but on the way down I was going to change the fluid belt, I couldn't get the new one on and threw it away and unfortunately it disappeared at that moment. Then I stood still for about 30 seconds and many people passed me. But then the race went quite well and I passed some skiers on the way down to Moena after half the race, but the I had a crash again just before you ski through the famous tent. It was really icy. From Moena down to Molina , it felt like I held my position pretty well. From Molina, the course turns and goes uphill for the last 6k. It is an easy uphill for about 3.5k before the famous Cascata starts with its steep final part. During the 3.5 km I passed many skiers, and on the last hill I also took some places. I stopped and put grip wax at Toko's station before the Cascata. I finished at 321st (324th according to Ski Classics) and 361th overall. Weather: -4 at the start, plus degrees at the end. Very icy tracks, not so wet. Clothing: elbow pads and knee pads, short-sleeved base layer, thin gloves and headband (Marcialonga). Skis: Madshaus DP Structure: L2 The skis went ok, almost good. Average pulse 172 (max pulse 188). My max pulse is 200. Things to think about next time: Start a little harder and higher speed. Works well with one fluid belt, test before the race. (However it is fine to go with only one fluid belt at Marcialonga). Very good liquid delivering at the end. Don't put grip wax before the last hill if I feel as good as I did, even though I took a few places. If it's icy like this, go with skating-boots and skating skis for better grip.
0 Comments
Always a magical trip when you go to Marcialonga. This time we took the road passing Cortina before entering the Marcialonga track at the turning point in Canazei. Alltid en magisk resa när man åker till Marcialonga. Den här gången tog vi vägen förbi Cortina innan vi kom in på Marcialonga-spåret i vändningen i Canazei. Made a stop for some food in the middle of checking out good places to give liquid along the track. Finding a picnic bench with playground and sun – a very good combo:) Gjorde ett stopp för lite mat medan vi kollade in bra platser att ge vätska på. Picknick-bänk med lekplats i solen – en väldigt bra kombination:) Checking out the new finish (or new for us) Kollar in det nya målet (eller nytt för oss) The best thing with Marcialonga except for the race itself, is absolutely the opportunity to enjoy amazing spring weather in January. Here we're enjoying the weather with an gelato in Cavalase. Det bästa med Marcialonga förutom loppet självt är möjligheten att få njuta av fantastiskt vårväder i januari. Här njuter vi av vädret med en glass i Cavalese. A very cool miniature of Marcialonga En väldigt häftig miniatyr av Marcialonga Some fun in the snow and skiing Kul i snön och skidning Nice when the accommodation has a playground Trevligt när boendet har en lekplats Race day (a race report will follow in next post) Tävlingsdag (en race rapport kommer i nästa inlägg) And then another beautiful way home
Och sen en annan vacker väg hem Last Saturday Dolomitenlauf skate 21k and 42 k took place in Obertilliach, Austria. I had planned to do the 21k race for a long time, but a couple of days before the start I was thinking about maybe changing to go double the distance. But thinking about next race and a foot that causes me some trouble, I decided that it was a better idea to go 21k.
Just as last year it was a very cold day, and along the way to the start the temperature was down to -21 degrees, but at the start the temperature had at least risen to maybe around -12-13 degrees. Marcus and I was there on Thursday, checking out the track, and then it was very fast, or extremely soft, since it had rained at the lower parts and snowed on the higher parts. Since all the parts were very fast, I was a bit worried about the downhills that are quite many, and quite technical. But I shouldn’t have needed to worry, since the track was a lot slower at the race. Unfortunately, we was a bit late to the start, and with the registration and collecting the bib, and putting out the skis, I felt that the warm-up was a bit too short. Especially when it comes to skating, I feel that a good warm-up is quite essential. I think that I got a good place for my skis, second row from left and second in my row, but when I went to the start, people had put skis in front of me, and suddenly I had 5 pairs of skis in front of mine. The start went okay for me, but slow, the appr. 1,5 first kilometres are uphill, and it was impossible for me to pass any skiers, at least without causing any trouble for maybe both myself and others. Still I tried to stay patient, and think that it was maybe good that it didn’t go so fast, regarding my short warm-up. After 1,5k the track is quite tricky, with many turns and downhills, until the turn at around 10k, apart from one slight uphill of appr. 1k. This is not my best part, but although I think it went okay, and it was at least a lot easier to ski, now when the conditions were a bit slower, I still lost positions in the downhills. Just before the turn of the course, I took a gel to get some more energy for the uphill part of around 8,5k. This is where my best part is, but it didn’t really work out the way I wanted it. The track is quite narrow, and I had lots of trouble passing skiers. It cost a lot of energy passing skiers, if they aren’t willing to stay aside, and I felt that I was a bit to weak to double-pole past several skiers, so therefor the 8,5k in many ways was a bit too much like “a walk in the park”. I am also a bit disappointed that I wasn’t a bit more awake when I woman passed me, to just have been able to catch her back, and then maybe at the same time passing the group of skiers in front of me. Still, she was a good incentive for me to try to catch, even though she got quite a big gap after having passed me. After I passed my group of skiers, (managed to do that where the track was a bit wider at a turn) my focus was just to catch the woman, and be sure that I wouldn’t let any woman pass me from the start. I caught her when it was around 3,5k left, and then I just had her back, until around 1k from the finish where I passed her and another skier in the last longer uphill. I heard that someone was chasing me but managed to keep the woman behind and the other skier crossed the finish line at exact same time. It is very hard to be satisfied with a race, when I really like to feel that I am really tired and have been able to give everything when I do competitions, and that was absolutely not the case this time. I felt way too unaffected when I passed the finish line. I wouldn’t mind that feeling if I would be in a group with the best, but when I am far behind, that is not the best feeling. Det är väldigt svårt att vara nöjd med ett lopp, då jag verkligen gillar att känna att jag är riktigt trött och har fått ut allt när jag passerar mållinjen, och så var verkligen inte fallet den här gången. +: No skier passed me after the turn at around 10k. The last part of the race where I passed two skiers at the right place and managed to keep one of them behind and finish at the exact same time as the other. -: Too bad performance To bad at the downhills, and too weak to pass skiers by double poling Conditions: -14 in the start, clear sky, slow track Skis: Madshus F3, L1 Liquid: took liquid at two stations, and once from Marcus, one gel Clothes: Headband and cap, buff, base layer at top and bottom, vest, electrical socks, liners and thick Roeckl gloves, kinesiology tape in the face and race suit. A good choice of clothes. Förra lördagen gick Dolomitenlauf skate 21 km och 42 km av stapeln i Obertilliach, Österrike. Jag hade länge planerat att köra 21 km loppet, men ett par dagar innan start funderade jag på att kanske byta till dubbla distansen. Men med nästa lopp i åtanke och en fot som krånglar lite, bestämde jag mig för att det var en bättre idé att köra 21 km. Precis som förra året var det väldigt kallt, och längs vägen till starten var temperaturen nere på -21 grader, men vid starten hade den i alla fall stigit till kanske runt -12-13 grader. Marcus och jag var där i torsdags och åkte banan och då gick var det väldigt snabbt före, och antingen isigt eller väldigt mjukt, eftersom det hade regnat i de lägre belägna delarna och snöat på de högre belägna delarna. Eftersom det var så snabbt före och blandat med och is och mjuk snö jag var lite orolig för nedförsbackarna som är ganska många, och ganska tekniska. Men jag skulle inte ha behövt oroa mig, eftersom banan var mycket långsammare under loppet. Tyvärr var vi lite sena till start och eftersom jag skulle anmäla mig och hämta nummerlappen och lägga ut skidorna kände jag att uppvärmningen blev lite för kort. Speciellt när det kommer till skate känner jag att en bra uppvärmning är ganska viktigt för mig. Jag tycker att jag fick en bra position, andra raden från vänster och tvåa i min rad, men när jag kom till starten hade jag plötsligt jag 5 par skidor framför mina. Starten gick okej för mig, men långsamt, de ca 1,5 första kilometrarna går uppför, och det var omöjligt för mig att passera andra åkare, åtminstone utan att ställa till med problem både för mig själv och andra. Ändå försökte jag ha tålamod och tänka att det kanske var bra att det inte gick så fort, med tanke på min korta uppvärmning. Efter 1,5 km är banan ganska teknisk, med många svängar och nedförsbackar, fram till att banan vänder vid cirka 10 km, förutom en slakmota på ca 1 km. Det här är inte min bästa del, men även om jag tycker att det gick okej, och det var i alla fall mycket lättare nu, när förhållandena var långsammare, tappade jag ändå positioner i utförsbackarna. Strax innan vändningen tog jag en gel för att få i mig lite mer energi för stigningen på runt 8,5 km. Det är här min bästa del är, men det gick inte riktigt som jag ville. Banan är ganska smal och jag hade väldigt svårt att passera skidåkare. Det kostar mycket energi att passera andra åkare, om de inte är villiga att hålla sig lite åt sidan, och jag kände att jag var lite för svag för att staka förbi flera åkare, så därför blev de 8,5 km på många sätt lite för mycket som "a walk in the park". Jag är också lite besviken över att jag inte var lite mer vaken när en dam passerade mig, och ta hennes rygg och samtidigt haft chansen att passera gruppen med skidåkare framför mig. Ändå var hon en bra morot för mig att försöka ta fast, även om hon fick en ganska stor lucka efter att ha passerat mig. Efter att jag passerat gruppen framför mig, (lyckades med det där banan var lite bredare vid en sväng) var mitt fokus bara att komma fast damen, och vara säker på att jag inte skulle låta någon kvinna passera mig från efter starten. Jag kom fast henne när det var runt 3,5 km kvar, och sen låg jag bara i rygg på henne tills runt 1 km från mål där jag passerade henne och en annan åkare i den sista längre uppförsbacken. Jag hörde att någon jagade mig men lyckades hålla damen bakom mig och korsade mållinjen exakt samtidigt som den andra åkaren. Det är väldigt svårt att vara nöjd med ett lopp, då jag verkligen gillar att känna att jag är riktigt trött och har fått ut allt när jag passerar mållinjen, och så var verkligen inte fallet den här gången. Jag kände mig alldeles för opåverkad när jag passerade mållinjen. Jag skulle såklart inte ha något emot den känslan om jag skulle vara ligga i grupp med de bästa, men när jag är långt efter är det inte den bästa känslan. +: Ingen åkare passerade mig efter banans vändning vid runt 10 k. Sista delen av loppet där jag passerade två åkare på rätt plats och lyckades hålla en av dem bakom och komma i mål på exakt samma tid som den andra. -: För dålig prestation För dålig i utförsbackarna, och för svag för att passera skidåkare genom att staka Förhållanden: -13 i starten, klart, långsamma spår Skidor: Madshus F3, L1 Vätska: tog vätska från två stationer och en gång av Marcus, en gel Kläder: Pannband och mössa, buff, underställ upptill och nedtill, väst, värmestrumpor, liners och tjocka Roeckl-handskar, kinesiologitejp i ansiktet och tävlingsdräkt. Bra klädval. 3 Zinnnen-Marathon 13.1 2024
Lördagen för en vecka sen, den 13 januari, åkte jag Ski Classics-loppet 3 Zinnen Ski-Marathon på 62 km tillsammans med cirka 500 andra. Loppet gick i tröga spår och det var relativt kallt på morgonen, säkert runt -10-12 grader. Jag valde att köra med mina DP Madshus med slipen L1, vilket är en mediumslip. Till exempel åkarna från Team Edux, som bodde med oss, körde på kallföresskidor. Mina skidor gick bra nedför tyckte jag, men sämre uppför. Jag fick en bra startposition när jag fick starta längst fram i amatörklassen (trots att många bra italienare var med). Vi startade i Val Fiscalina/Fischleintal med ett motlut på 2 km innan det vänder ner med en lång utförslöpa. Jag hade kallt i starten vilket många andra också verkade ha haft och starten gick så där för mig. Jag märkte att det gick segt för mig upp till vändningen, sen gick det för det mesta nedför till San Candido/Innichen, som kommer efter cirka 17 km. Jag hade redan tidigt bestämt att jag skulle använda 2 vätskebälten längs vägen, men det första frös snabbt. Jag fick ett nytt vid Lago di Dobbiaco/Toblacher See men det frös också nästan direkt så vätskan längst med spåret var det jag fick av Anna och Stefan Storvall (Team Edux langare och vallare) samt det jag kunde ta på stationerna. När man skulle ta från langningsstationerna var det inte så många som gav vätska, utan man fick nästan stanna för att ta vätska. Vid Nordic Arena i Dobbiaco/Toblach var jag 32:a i amatörloppet. Men jag tappade flera placeringar när jag skulle byta vätskebälte vid sjön. Det är något jag måste träna på. Jag ska inte heller byta vätskebälte och ta vätska på samma kontroll. Vägen upp från sjön efter cirka 20 km upp till vändningen vid cirka 40 km var trög för mig, framför allt fram till bergspriset åkte flera om mig och jag kände att jag inte kunde hänga med. Kroppen kändes seg och armar och överkropp. När vändningen kom uppe efter bergspriset låg jag 39:a. Vägen ner till stadion i Dobbiaco/Toblach gick bra. Jag åkte i en grupp på 5 åkare och vi kom sedan fast ett par åkare och 2 damer som startade 10 minuter före oss. Jag kastade mitt andra vätskebälte som också frös nästan direkt vid Toblacher see där Anna var. Det blev att jag stannade lite där och då fick min grupp en liten lucka på vägen ner till FIS-spåren. Men jag kom fast dem fram till stadion och uppförsbacken på FIS-spåret, men här gick jag lite för hårt och fick kramp i magen och tappade några placeringar på toppen. Sista biten ner till Villabassa/Niederdorf var en kamp bara att ta sig i mål. Jag kom i mål som 38:onde man i amatörloppet och totalt 136:a om man räknar med Ski Classics-åkarna. Ett helt ok-lopp, men inget extra. Fick stryk av några riktigt bra åkare jag har slagit tidigare när jag har gjort topplopp. Kläder: - IF Åland mössa, underställ upptill och ner till. En buff, tjocka nya handskar. Varma sockor. Skulle kanske kunde haft något till i ansiktet på vägen neråt, annars var det bra. Saker att tänka på: - Gör inga onödiga ryck i backarna, tar mycket energi. - Byter jag vätskebälte så ska inget annat intas. - Ta det lite lugnare i starten, det är ändå ett långt lopp. 3 Zinnnen Marathon 13.01.2024 A week ago, January 13th, I did the Ski Classics race 3 Zinnen Ski-Marathon 62k with about 500 skiers. The race went in slow tracks and it was relatively cold in the morning, probably around -10–12 degrees. I chose to go with my DP Madshus with the grind L1, which is a medium grind. For example, the skiers from Team Edux, who stayed in our house, went on cold snow skis. My skis went well downhill, I thought, but worse uphill. I got a good starting position when I got to start in the front in the amateur class (despite the fact that many good Italian skiers were there). We started in Val Fiscalina/Fischleintal with a 2k uphill before the track turns with a long downhill following. I was cold at the start, which seemed to be the case for many others, and the start went ok, but nothing more. It was tough for me up to the turn, then it was mostly downhill to San Candido/Innichen, which comes after about 17k. I had already early on decided that I would use 2 liquid belts along the way, but the first one froze quickly. I got a new one at Lago di Dobbiaco/Toblacher See but it also froze almost immediately so the liquid along the track was what I got from Anna and Stefan Storvall (Team Edu's waxer) and what I could take at the refreshment stations. When you had to take from the stations, there weren't that many who gave liquid, and you almost had to stop to take liquid. At the Nordic Arena in Dobbiaco/Toblach I was 32nd in the amateur race. But I lost several positions when I had to change the fluid belt at the lake. It's something I have to practice on. I'm also not going to change the liquid belt and take liquid on the same time. The way up from the lake after about 20k up to the turn at about 40k was slow for me; especially until the climb several people overtook me and I felt that I could not keep follow them. The body felt heavy and the arms and torso tired. When the turn came after the climb I was 39th. The way down to the stadium in Dobbiaco/Toblach went well. I was part of a group of 5 skiers and we then caught a couple of skiers and 2 ladies who started 10 minutes before us. I threw my second liquid belt which also froze almost immediately at Lago di Dobbiaco/Toblacher See where Anna was. It took a whike there and then my group got a small gap on the way down to the FIS tracks. But I caught them at the stadium and the uphill on the FIS track, but here I went a little too hard and got stomach cramp and lost a few places at the top. The last part down to Villabassa/Niederdorf was a struggle just to get to the finish line. I finished as 38th in the amateur race and 136th in total if you count the Ski Classics skiers too. An absolute okay race, but nothing extra. I was beat by some really good riders I've beaten in the past when I've done top races. Clothes: - IF Åland cap, base layer at top and bottom, buff, thick new gloves and warm socks. Maybe I could have had something more on the face on the way down, otherwise it was good. Things to think about: - Do not make unnecessary moves in the uphills, it takes a lot of energy. - If I change liquid belt, nothing else should be done at the same time. - Take it easy at the start, it's still a long race. Exactly as before the Tour de Ski, Toblach arranged a race for kids/youths also before 3 Zinnen Ski-Marathon (last year called the Puschtra Mini) . We asked Chiara if she wanted to participate and she said yes. The competition was exactly as the last one, one lap of around 400 meter, and then afterwards a final on the same track. This time she was also the youngest, although there was also one more competitor born 2019, namely Harry, the son of Anna and Emil Jönsson Haag :) Then his younger brother also participated, but did sort of his own race =) Chiara did it very good, and it is fun to see that she likes it so much, and that she gets better and better every time.
A bit unfortunate, this competition wasn't at all as good arranged as Mini Coop, and we were a bit worried that she would find it a bit sad to not get a medal when she finished the race. Luckily, that didn't seem to bother her (and she was also promised Marcus's medal from the day after :). Precis som innan Tour de Ski arrangerade Toblach ett lopp för barn/ungdomar även inför 3 Zinnen Ski-Marathon (förra året Puschtra Mini) . Vi frågade Chiara om hon ville delta och hon sa ja. Tävlingen var precis som förra tävlingen, ett varv på cirka 400 meter, och sedan en final på samma bana. Den här gången var hon också yngst, även om det också fanns ytterligare en tävlande född 2019, nämligen Harry, son till Anna och Emil Jönsson Haag :) Sedan deltog även hans yngre bror, men gjorde lite av sitt eget lopp =). Chiara gjorde det väldigt bra och det är kul att se att hon gillar det så mycket, och att hon blir bättre och bättre för varje gång. Tyvärr var den här tävlingen var inte alls lika bra arrangerad som Mini Coop, och vi var lite oroliga för att hon skulle tycka att det var lite tråkigt att inte få medalj när hon kom i mål. Som tur är verkade det inte störa henne (och hon blev också lovad Marcus medalj från dagen efter). Last weekend the 3 Zinnen Ski-Marathon took place in Val Pusteria/Pustertal, and the days before Marcus and I did some training sessions in the track. Beautiful surroundings all the way along the track, and the conditions were fine, but quite slow and also quite loose snow for the poles on some parts.
Förra helgen gick 3 Zinnen Ski-Marathon av stapeln i Val Pusteria/Pustertal, och dagarna innan körde jag och Marcus några träningspass längs i spåren. Vackra omgivningar längs med hela banan, och förhållandena var fina, men ganska långsamma och även ganska dåligt stavfäste vissa partier. Fantastic day at Prato Piazza/Plätzwiese – we let the pictures speak for themselves
Fantastisk dag på Prato Piazza/Plätzwiese – vi låter bilderna tala för dem själva We really like that they put out lots of fun obstacles for children, so that they can just play and have fun on skis. So good for learning balance, and just having fun!
Vi gillar verkligen att de sätter ut en massa roliga hinder för barn, så att de bara kan leka och ha kul på skidor. Så bra för att lära sig balans, och bara ha skoj! On December 29 the COOP Mini World Cup took place in the Nordic Arena, a cross country-skiing competition for children born 2008–2019 as a pre event before Tour de Ski. Chiara wanted to participate, and it turned out that she was the youngest. In her group there were 5 children born 2017, 2018 and then Chiara 2019. They did two laps of maybe 400 meters (like a qualification and then a final:), and then received a medal when they crossed the finish line. It is so fun to see her so concentrated when she "competes" and the see how happy she is before and after.
It was a very nice event, and Chiara got very celebrated (from the speaker, other athletes and also Julia Kern, who were there training), since she was the youngest athlete, and also because she came from Finland. In the end the speaker also talked to us and wanted her to come to the square in Toblach in the evening, to get awarded, after the team presentations. A very special day for Chiara (and for us too). Den 29 december ägde COOP Mini World Cup rum i Nordic Arena, en längdskidtävling för barn födda 2008–2019 som ett förevent inför Tour de Ski. Chiara ville vara med och det visade sig att hon var yngst. I hennes grupp fanns 5 barn födda 2017, 2018 och så Chiara 2019. De körde två varv på kanske 400 meter (som ett kval och sedan en final:), och fick sedan en medalj när de passerade mållinjen. Det är så roligt att se henne så koncentrerad när hon "tävlar" och se hur glad hon är före och efteråt. Det var ett väldigt fint event, och Chiara blev väldigt påhejad (av både speakern, andra åkare och även Julia Kern som var där och tränade), eftersom hon var den yngsta idrottaren, och också för att hon kom från Finland. I slutet talade också speakern med oss och ville att hon skulle komma till torget i Toblach på kvällen för att få ett pris efter lagpresentationerna. En väldigt speciell dag för Chiara (och för oss också). From 30.12 to 01.01 Tour de Ski took place in Toblach. We were there the first day for the sprint and the last day for the pursuit. Från 30.12 till 01.01 gick Tour de Ski av stapeln i Toblach. Vi var där första dagen och såg sprinten och sista dagen och såg jaktstarten. From the sprint competition: Från sprinten: From the men's 20k pursuit: Från herrarnas 20 km jaktstart: The stadium area: Stadionområdet: Perfect when you can ski at the same time as the competitions take place: Perfekt när man kan skida samtidigt som det är tävling: From the women's 20k pursuit: Från damernas 20 km jaktstart: Tour de Ski in Toblach finished for this time:
Tour de Ski i Toblach klart för den här gången: |
BloggareDIGITAL NOMADS WHO LOVE TRAVELING AND CROSS COUNTRY SKIING, ESPECIALLY LONG-DISTANCE CROSS COUNTRY-SKIING Arkiv
Maj 2024
Kategorier
Alla
|